Res dig, stråla i ljus! (Jesaja 60:1a)
Ladda ner hela veckans bibelläsning här (pdf).
Fakta
Författare: Huruvida Jesaja personligen har skrivit hela profetboken har länge varit en tvistefråga som framförallt hänger ihop med att Jesaja har två huvuddelar där kapitel 40 innebär ett kliv framåt historiskt sett till tiden efter exilen. Jesajas profetord nämns uttryckligen i de 39 första kapitlen och han är också omnämnd i de historiska bibelböckerna och har en central roll i Andra Kungaboken. I Jesaja kapitel 40 och framåt talar en eller flera profeter som inte nämns vid namn men som av forskare ofta kallas för ”den andre Jesaja” eller Deutro-Jesaja.
Tid: Jesaja kallades enligt kapitel 6 till profet det år Kung Ussia dog, vilket var 744 före Kristus, men budskapet sträcker sig över minst 200 år ytterligare, till cirka 538 före Kristus.
Bakgrund: Jesajaboken har 66 kapitel varav kapitel 1–39 till stor del är domsord som förkunnar att det mäktiga storriket Assyrien inte kommer att hållas tillbaka från sin hotande expansion över Israel eftersom folket vänt ryggen både till sin Gud och till varandra. Från kapitel 40 har den härskande stormakten hunnit bli Babylonien och folket har förts bott till den 70-åriga fångenskapen, tröst och hopp är nu budskapet. Mot slutet av Jesajaboken har folket återvänt. Ett återkommande tema i Jesaja är Guds helighet och herravälde.
Nycklar
Profeternas och profetians syfte: Det finns gott om profeter och profetiska budskap i Bibeln och många har böcker uppkallade efter sig (skriftprofeter) medan andra förekommer i de historiska skildringarna (skriftlösa profeter). Däremot är Bibeln inte särskilt detaljrik då det gäller profeternas egna livsförhållanden, det är helt enkelt budskapet från Gud som står i centrum, ett budskap som alltid är givet från Gud och aldrig av en människa avtvingat Gud. Grekiskans profetes betyder någon som talar för en annan och kan både avse nutid och framtid. Bibeln talar också om falska profeter som inte talat på Guds uppdrag, och inte förkunnar hans budskap.
De flesta gammaltestamentliga profeter, inklusive Jesaja, verkade i en tid då Israel var politiskt instabilt och då tron utmanades, Guds folk kallades åter och igen till omvändelse för att påminnas om vem Gud är och hur de som Guds folk därför skulle leva, en situation inte olik hur världen ser ut idag. I profetians form kommer också ord om tröst, löften och ett hopp om befrielse här och nu samt i en ny tid då Gud skapat nya himlar och en ny jord (Jesaja 65). I Nya Testamentet sker i och med pingsten och Andens utgjutande det som Guds folk väntat på sedan profeten Joels tid nämligen att Guds Ande skall utgjutas över alla så att Guds folk kan bli uppbyggt och väglett i sanningen. Profetian blir en nådegåva som den kristne ska be Gud om eftersom kyrkan behöver den, i det sammanhanget är vi också kallade att pröva varje profetia.
Messiasprofetiorna: Jesajaboken har en särskilt framträdande roll i Nya Testamentet och kyrkans historia och framförallt Matteusevangeliet och Paulus gör tydliga kopplingar mellan Jesajas ord och Jesu liv och gärning. De mest omtalade och välkända profetiorna om Messias är nog framförallt i Jesaja 7, 9, 11, 40, 50, 52, 53 och 61. Jesaja 7:14 talar om jungfrufödelsen och kapitel 9 talar om att Messias skulle födas som en son och därtill vara fredsfurste och evig fader. Jesaja talar också om att Guds Ande ska vila över Messias, att han ska ärva Davids tron samt att även hedningarna skall söka sig till honom (kapitel 11).
Kapitel 52–53 är kända som profetian om Herrens lidande tjänare och har enligt nytestamentlig förståelse att göra med såväl Jesu lidande och försoningsdöd som hans upphöjelse. Nya Testamentet drar upp mot 50 kopplingar mellan denna profetia och Jesus.
Av: Ulrika Vinge Baydoun, präst, Barrington, Chicago.