Ladda ner hela veckans bibelläsning här (pdf).
Fakta
Författare: De tre små profetböckerna har alla namn efter de profeter vars förkunnelse respektive liv de skildrar. Precis som i många andra fall i Gamla testamentet är frågan om författarskap osäker. Dels tycks inte den frågan ha varit särskilt intressant, dels såg man troligen ganska annorlunda på själva saken. Vem som hållit i pennan var inte viktigt.
Tid: Alla tre böckerna är svårdaterade, eftersom deras överskrifter inte innehåller någon tidsangivelse, vilket annars brukar vara fallet. Joels bok och Jonaboken dateras på innehållsliga grunder ofta till tiden mellan 700 och 400 före Kristus och Obadjaboken på liknande grunder till 500-talet före Kristus. I samtliga fall är dateringen osäker.
Bakgrund: De tre böckerna ingår i den så kallade Tolvprofetboken, alltså samlingen av tolv små profetskrifter (Hosea till Malaki) som i judisk tradition räknades som en bok.
Nycklar
1. Joels bok
Liksom många andra profetböcker i Gamla testamentet handlar förkunnelsen i Joels bok om både dom och upprättelse/frälsning. På så sätt är boken en typisk profetbok. Det unika med budskapet i Joels bok är löftet om Guds andes utgjutande över hela Guds folk, något som i Nya testamentet ses som uppfyllt på den första pingstdagen.
Bokens bildspråk är expressivt och konkret. Profetorden är en utmaning till omvändelse.
2. Obadjaboken
Obadjaboken är Gamla testamentets kortaste skrift. Två begrepp kan sammanfatta bokens innehåll: ”Edom” och ”Herrens dag”. Edom var ett släktfolk till israeliterna och här anklagas de för att inte har uppträtt som vänner utan som fiender i samband med Jerusalems förstöring. Herrens dag är hos de gammaltestamentliga profeterna den dag då Herren på ett särskilt sätt ska visa sig i historien för att upprätta Israel och straffa dess fiender.
3. Jonaboken
Olik alla andra profetböcker i Gamla testamentet skildrar Jonaboken en profets liv och inte hans förkunnelse – med undantag av en enda rad. Den konstrika berättelsen handlar om lydnad och olydnad, om brottning med gudsbilder och med Gud själv och om att Guds ord gäller även utanför Israel.
Av: LarsOlov Eriksson, lektor Johannelunds teologiska högskola