Domarboken och Rut

Ladda ner hela veckans bibelläsning här (pdf).

Fakta

Författare: Okänd

Tid: Utspelar sig mellan intåget i landet och kungatiden som börjar i och med kung Saul som smörjs av den siste domaren Samuel. 1200–1000 talet före Kristus. Skrivna långt senare.

Bakgrund: Domarnas tid är en orolig tid. Detta märker vi ingenting av i Ruts bok men i Domarboken är det en mycket dyster bild som målas. En återkommande strof i Domarboken är, ”På den tiden fanns ingen kung i Israel var och en gjorde vad han själv fann för gott”. Det är tydligt att ur det kommer väldigt lite gott. Folket gör det som är ont. De vänder sig till andra gudar och dyrkar dem. Man utlämnade kvinnor till att våldtas och våldtog dem själv ( ett fruktansvärt exempel på detta står att finna i Dom 19). Det är tydligt att Domarboken skrivits för att förklara varför det gick illa och att Ruts bok är skriven som ett föredöme i hur man lever rätt.

Nycklar

Domare: Under tiden efter ökenvandringen hade folket ingen kung men Gud utsåg med jämna mellanrum Domare. Dessa fick beroende på situation lite olika roller. Ibland som just domare som man gick till för rådgivning och för att skipa rätt. Ibland mer liknande krigsledare som samlade folket för att försvara sig eller anfalla. Domarna var ofta lokalt förankrade till någon / några av stammarna och det var olika hur mycket de påverkade hela folket. Den siste domaren är Samuel som kommer att smörja Israels två första kungar, Saul och David.

Goel – Skyldeman: Begreppet skyldeman hade att göra med flera saker. När en man dog var hans hustru ekonomiskt och socialt skyddslös. Ägandet av mark var förbehållet männen och arbete utanför det egna hushållet var för en kvinna inte lätt att finna. Därför fanns det en lag för att skydda efterlevande till dem som dött och även den dödes namn. En manlig släkting, i första hand en bror tog över ansvaret för hustrun till den som dött. Detta innebar försörjningsplikt men även att det första barnet som kvinnan fick med sin nya man räknades som den dödes (om han inte hunnit få några söner). Skyldemannen var även skyldig att inlösa marken som tillhörde den döde och på så vis få den att stanna i familjen. Det hebreiska ordet för skyldeman är med svensk bokstavering Goel, (גָּאֳלֵי). Detta ord är detsamma som vi översätter med förlossare, befriare eller hjälpare i vår bibeltext. I hebreiskan handlar ordet om att en person aktivt går in och handlar utifrån sitt släktskap till någon. Det kan som ovan gälla giftermål och barn, men vanligare är att det rör sig om att skydda släktingen och att straffa orätt som gjorts mot henne/honom samt att köpa henne/honom fri. Bibelns främste Goel är Gud. Han som är allas Fader går in och handlar efter det släktskapet gentemot dem som vill vara hans barn. Jesus blir vår mänskliga broder för att kunna köpa oss fria från vår skuld till Gud själv. Han blir befriaren, förlossaren han agerar utifrån sitt släktskap med oss. Han är vår Goel – skyldeman.