Läs Rom 15–16.
Kristus tänkte inte på sig själv, alltså ska vi inte göra det. Kristus tjänade oss, vi ska tjäna andra. Vi behöver då Bibelns undervisning, enighet i tillbedjan av Gud och viljan att godta varandra. Paulus vill hela tiden visa oss tillbaka på den rikedom av kärlek, nåd och förlåtelse som Jesus offer för oss gett till oss som tror. Det ger oss glädje och tacksamhet, en inre motivation att efterlikna hur Jesus tjänade människor. Det är Kristus som då handlar genom oss (15:18) Paulus har en väldig iver att sprida evangeliet, här nämner han Spanien. Hur har vi med vår iver? Berättar vi ens att vi firat gudstjänst i helgen då alla andra berättar om vad de gjort i helgen?
I det sista kapitlet har Paulus många att hälsa till, det är viktigt att upprätthålla vänskapsband. Gör vi det? Flera av hans vänner är kvinnor, Junias kallas till och med för aktad apostel. De har viktiga uppgifter i församlingen och verkar inte ”tiga i församlingen”. Paulus uppmanar alla att hälsa varandra med en ”helig kyss” (16:16) Vad skulle det vara för oss idag?
Paulus avslutar så sitt brev med en lovprisning, liksom han börjat brevet med en.
”Honom som förmår styrka er, enligt mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus den Gud som ensam är vis, tillhör härligheten, genom Jesus Kristus, i evighet, amen.”
Innesluter vi vår dag, vårt arbete, våra fester, våra sorger, ja hela vårt liv med lovprisning till honom som gjort så mycket gott för oss? Hur kommer det sig att det blir så/inte blir så?
Denna vecka läser vi ur Romarbrevet. Faktatexten och reflektionerna är skrivna av Nils J Lundgren, präst i Nordmalings församling.