Uppenbarelseboken

Fakta

Författare: Troligen är Uppenbarelseboken nedskriven av evangelisten Johannes. Han sitter fängslad på fängelseön Patmos, strax utanför Asiens (västra Turkiets) kust och Efesos.

Tid: Troligen på 90-talet efter Kristus.

Bakgrund: Johannes sitter i fängelse, troligen på grund av sin tro och den förföljelse av kristna som rådde i Romarriket vid denna tid. Kanske är det för att han har vägrat att tillbe kejsaren (kap1:9). I Uppenbarelseboken är det mycket tydligt vem som är Herren och värd att tillbe – nämligen Jesus Kristus, Gud själv (kap 4–5)! I Uppenbarelseboken får Johannes titta in bakom historiens kulisser och se vem det är som sitter på tronen (därav namnet på boken – det uppenbaras för honom av Jesus Kristus 1:1)! Uppenbarelseboken talar hopp och uppmuntran till lidande och kämpande kristna.

Nycklar

Uppenbarelseboken är full av symboler och talmystik. Det är frestande att försöka tolka varje liten detalj bokstavligt och då kan det bli väldigt krångligt. Samtidigt kan det bli väldigt diffust om man tänker att allt är symboliskt. Ett råd är att ta ett steg tillbaka och försöka se helheten. Samtidigt finns det hjälp att få, framförallt i Bibeln själv.

Kodat språk: Det är tre huvudgenrer i Uppenbarelseboken; brev, profetia och apokalyps. Brev och profetia känner vi igen från många böcker i Bibeln men den apokalyptiska genren är mer säregen och kryptisk. Det ligger i sakens natur, den användes nämligen främst i tider av förföljelse för att inte alla skulle förstå innehållet. Apokalyps betyder uppenbarelse. Vi har apokalyptiska drag i några av de sista böckerna i Gamla Testamentet, såsom Daniel, Sakarja och Hesekiel. Därifrån känner vi igen den rika förekomsten av symboler, syner och inte minst beskrivningen av ”någon som var lik en människoson”. Överhuvudtaget finns det många kopplingar mellan dessa böcker och Uppenbarelseboken.

Uppenbarelseboken ger dessutom själv nycklar till vissa symboler och bilder – se 1:20.

Tidsaspekten: Handlar Uppenbarelseboken om det som varit, det som är eller det som kommer? Är det endast en skräckinjagande profetia om de yttersta tiderna? Är det en beskrivning av hela kyrkohistorien där olika historiska händelser eller ledare bokstavligen beskrivs? Är det främst en symbolisk beskrivning av hur det är att leva som kristen i denna värld? Eller är det helt enkelt en tillbakablick på situationen för de första kristna i Romarriket?

Det har funnits och finns en uppsjö av olika tolkningar och perspektiv på Uppenbarelseboken. En huvudlinje generellt, i all bibeltolkning, är att urskilja textens budskap in i den tid den är författad för att sedan söka översätta och applicera detta budskap här och nu.

Det gäller också här: det är förvisso en en beskrivning av något som skett vid en särskild tid i historien och ett budskap direkt in i den situationen. Samtidigt tror de flesta att Uppenbarelseboken säger något viktigt om idag och om framtiden. Uppenbarelseboken är också profetia – alltså ett sanningen ord om nuet och framtiden (1:1–3).

Därför är det bra att ta hjälp av tolkningsnycklar för att förstå vad budskapet var till de som först hörde och läste. Utifrån det kan man sedan söka urskilja vad som handlar om nuet och framtiden och vad som är ett budskap till kristna i alla tider? Det kan vara svårt att tolka och förstå helt på egen hand därför kan det vara bra att ta hjälp av en kommentar eller bibelguide. Ett förslag är Mikael Tellbes Lammet och odjuret.

Av: Lena Harris, högskoleadjunkt, England.