Jeremia

Ladda ner hela veckans bibelläsning här (pdf).

Fakta

Författare: Jeremiaboken har troligen tillkommit med hjälp av profetens vän och medarbetare Baruk som tycks ha fungerat som ett slags privatsekreterare år Jeremia. Mer exakt hur det har gått till är osäkert, men att han haft en nyckelroll är klart av boken.

Tid: Jeremia var verksam under en ganska lång tid före och efter Jerusalems fall år 587 före Kristus. Det var en turbulent tid i Judas historia, vilket med all tydlighet framgår av bokens innehåll. Boken bör ha sammanställs i ganska nära anslutning till profetens verksamhetstid.

Bakgrund: Situationen är alltså given. Det är tiden före och under den babyloniska fångenskapen för det judiska ledarskiktet, och mitt i denna omvälvande tid verkar profeten Jeremia. Han har uppgörelser med både Gud och människor. Inför Gud klagar han över sitt uppdrag; inför människor uttrycker han både att det som drabbar folket är rättmätigt och att det ändå inte är sista ordet från Gud.

Nycklar

1. Straffet: Återkommande i Jeremias bok är att Gud ska straffa sitt folk genom något som kallas ”fienden från norr”. Troligen syftar det på babylonierna, men i princip kan det avse även andra. Det fanns inte så många vägar att nå Juda på med en krigshär annat än från söder eller norr.

2. Förbundet: Det är lätt att se att förbundet spelar en stor roll i Jeremiaboken. Det är utifrån förbundet som profeten på Guds uppdrag kan framföra sina anklagelser mot folket. Och i löftesdelen av boken är förnyelsen av förbundet ett nyckellöfte.

3. Omvändelsen: Jeremia gisslar folket för framför allt två synder: deras tillbedjan av falska gudar och deras brott mot förbundets etiska regler. Mot dessa synder finns bara en bot, nämligen att folket omvänder sig till Herren och följer hans bud.

4. Hoppet: Trots den pessimistiska draget i mycket av vad profeten förkunnar finns ett tydligt uttalat hopp inför framtiden. Straffet/domen är inte Guds sista ord. Till och med de som är bortförda i fångenskap – och alltså bär domen – är bärare av hoppet; det är de som ska få återvända och bygga upp det nya landet.

5. Brottningen med Gud: Det är kanske ingen profetskildring i Gamla testamentet som är så personlig som den i Jeremiaboken. Här berättas om en profet som kämpar med sin kallelse, som brottas med sin Gud men som ändå inte ger upp.

Av: LarsOlov Eriksson, lektor på Johannelunds teologiska högskola