Fakta
Författare: Enligt Judisk tradition är Esra författaren/redaktören av boken. Boken består till stor del av korrespondens mellan persiska kungar och dess undersåtar, samt av passager om Serubbabel och Esra. De senare är ofta skrivna i jag-form.
Bakgrund: Efter att babylonierna erövrade Juda och förintade Jerusalems murar och tempel (586 f.Kr.) togs många judar till fånga och deporterades till det babyloniska riket. Boken tar sin början år 538 f. Kr. Babylonierna har just besegrats av perserna och en ny kung regerar över judarna. Han heter Kyros och kommer snart att uppfylla Jesajas profetia som utpekade honom som den som skulle låta bygga upp Jerusalem och dess tempel (Jes 44:28). I bokens inledning läser vi Kyros tillkännagivande om att han judarna återvända hem till sitt land för att bygga upp Jerusalems tempel. Templet invigs år 516 vilket är 70 år efter att det förintades (se Jer 29:10).
Om boken: Man kan säga att böckerna Esra och Nehemja hör ihop. De berättar nämligen om samma historiska skeende under en tidsrymd på nästan 100 år (538-433 f.kr). Esra kretsar främst kring återuppbyggandet av templet och återvändandet till Guds förbund och lag. Nehemja har istället fokus på återuppbyggandet av Jerusalems murar.
Det är två huvudpersoner i boken. Den första är Serubbabel som var ståthållare i Juda och är en nyckelperson i återuppbyggandet av templet. Den andra är prästen Esra som ber en ställföreträdande botbön för folket och sedan för folket tillbaka till Mose lag.
Nycklar
Templet: Esras bok handlar om återuppbyggandet av templet. Templet var en symbol för Guds närvaro i landet och centrum för judarnas gudstjänst. De fientliga grannfolken gillar inte tempelbygget eftersom templet skulle ge Jerusalem ett större religiöst inflytande över regionen.
Blandäktenskap: Esra går till hårt angrepp mot att folket gift sig med hustrur från de kringliggande folken. Det gör han eftersom blandäktenskap förbjuds i Mose lag. Budet i lagen är motiverat med att blandäktenskap kan leda till att familjen förleds bort ifrån Israels Gud (Se 2 Mos 34:16).
Av: Johan Lundgren